Sitemap i Search Console och fällan med trailing slash

En sitemap i Search Console hjälper Google att hitta dina sidor, men den är en innehållsförteckning, ingen gräddfil in i indexet. Att skicka in den tar två minuter. Att tolka statusmeddelandena rätt, och undvika fällan med avslutande snedstreck, tar resten av det här inlägget.

Vad gör en sitemap egentligen?

Den är en XML-fil som listar sajtens adresser så att Google slipper leta. Störst nytta gör den på nya sajter, stora sajter och sajter med få länkar utifrån. Vad den inte gör: den tvingar inte in något i indexet och den påverkar inte placeringar. En sida i sitemapen kan förbli oindexerad hur länge som helst; varför det händer och vad du gör åt det står i sidan indexeras inte. En bra sitemap innehåller bara riktiga, indexerbara originaladresser. Inga omdirigeringar, inga noindexade sidor, inga kopior.

Hur skickar jag in sitemapen i Search Console?

Under Sitemaps i vänstermenyn: skriv in sökvägen, oftast sitemap.xml eller sitemap_index.xml, och tryck skicka. Formatkraven, om du någon gång behöver bygga filen för hand, står i Googles dokumentation om sitemaps. De flesta system genererar filen åt dig; i WordPress sköter SEO-pluginet det, och moderna ramverk har det inbyggt eller som tillägg. Har sajten många sidor används ett sitemap-index, alltså en sitemap som listar andra sitemaps. Skicka bara in indexfilen; Search Console hittar delfilerna själv och redovisar dem på egna rader.

Ska sitemapen stå i robots.txt?

Ja, och det tar tio sekunder. En rad i robots.txt med sitemapens fullständiga adress gör att sökmotorer hittar filen utan att någon behöver logga in någonstans. De flesta SEO-plugin och ramverk lägger in raden automatiskt, så börja med att kontrollera om den redan finns.

Raden ersätter inte inskickningen i Search Console. Den ger dig inga rapporter, den pekar bara ut filen. Däremot läses robots.txt av alla sökmotorer, så du får hjälpen hos Bing och de andra på köpet. Bing har dessutom ett eget verktyg, Bing Webmaster Tools, där du kan importera det du redan gjort i Search Console i stället för att göra om jobbet.

Vad betyder statusmeddelandena?

Lyckades betyder att filen kunde hämtas och tolkas, inget mer. Titta i stället på antalet upptäckta sidor och jämför med hur många som faktiskt indexerats enligt sidindexeringsrapporten; upptäckt och indexerad är två olika saker. Hämtningsfel betyder oftast fel sökväg eller en server som svarar konstigt just då. Och så finns det luriga beskedet: att sitemapen inte kunde läsas.

Varför kunde sitemapen inte läsas?

Ibland är svaret enkelt: fel adress, en blockering i robots.txt eller en server som skickar en HTML-felsida i stället för XML. Men det finns en variant jag själv har gått på i flera projekt: avslutande snedstreck. Sajten är byggd så att alla adresser slutar med snedstreck och omdirigerar dit, medan verktyget som genererar sitemapen listar adresserna utan. Då innehåller sitemapen i praktiken bara omdirigeringar, och Search Console svarar med felmeddelanden som ser obegripliga ut ända tills man öppnar filen och jämför adresserna med de riktiga. Lösningen är att sitemapens adresser exakt matchar den slutgiltiga formen: samma protokoll, samma www-val, samma snedstreck. Vilken form som räknas som originalet styr du med canonical; skillnaden mellan de verktygen reder jag ut i canonical, noindex och robots.txt.

Kan jag lita på den som genereras automatiskt?

Oftast, men gå igenom den en gång. Ett SEO-plugin tar med allt det känner till, och i ett standardinstallerat WordPress betyder det ofta författararkiv, taggarkiv och bilagesidor som ingen ska landa på. Sätter du noindex på dem ska de också bort ur sitemapen, annars säger sajten två olika saker om samma adress: kom hit, och håll dig utanför. De flesta plugin plockar bort noindexade adresser automatiskt, men det är värt att kontrollera i stället för att hoppas.

Delfilerna i ett sitemap-index är dessutom ett användbart felsökningsverktyg. Ser du att antalet adresser i en av dem plötsligt halverats vet du direkt vilken innehållstyp du ska börja leta i. Kom också ihåg att sitemapen inte ersätter länkarna inne på sajten; hur du hittas beror minst lika mycket på hur sidorna länkar till varandra, vilket jag skriver om i intern länkning i praktiken.

Hur ofta behöver jag titta till den?

Sällan, när den väl fungerar. Genereras sitemapen automatiskt uppdaterar den sig själv när du publicerar, och Search Console hämtar om den med jämna mellanrum. En titt i sitemap-rapporten i samband med större förändringar räcker: efter en flytt, ett byte av SEO-plugin eller en ny sajtstruktur. Sitemapen är också en av de första punkterna i min tekniska SEO-checklista, just för att fel där skapar förvirring i alla andra rapporter. Vill du ha hjälp med hela kedjan gör jag sådana genomgångar som SEO-konsult. Snabbtestet klarar du dock själv på en minut: öppna sitemapen i webbläsaren och klicka på en handfull adresser. Omdirigerar någon av dem har du hittat ditt fel.