AEO: att bli citerad i stället för klickad

Answer engine optimization, AEO, är arbetet med att bli citerad när någon ställer en fråga till ChatGPT, Perplexity eller Googles AI-svar i stället för att bläddra bland tio blå länkar. Klassisk SEO siktar på en placering. AEO siktar på att bli källan svaret bygger på.

Är AEO något annat än SEO?

Nej, det är ett lager ovanpå. Google är tydliga med att deras AI-funktioner bygger på samma rankningssystem som vanlig sökning, och att det inte finns någon särskild uppmärkning eller fil som krävs för att synas i dem. Det står i deras egen guide för AI-funktioner.

Men Google är inte hela världen längre. ChatGPT, Perplexity och Claude hämtar och väger källor på sitt eget sätt, och där märks strukturen tydligare. Ett svar som ligger färdigt i ett stycke går att citera. Ett svar som är utspritt över fem stycken gör det inte.

Så: gör grundjobbet i sökmotoroptimering först, lägg AEO ovanpå. Är sidan inte hittbar, läsbar och begriplig spelar resten ingen roll, och den listan finns i min tekniska SEO-checklista.

Hur väljer AI-svaren sina källor?

Genom att plocka passager, inte sidor. Det är den viktigaste insikten i hela AEO. Modellen letar efter ett stycke som besvarar frågan fristående, utan att behöva resten av artikeln som sammanhang.

Fyra saker gör en passage lätt att lyfta ut:

Det är också därför jag skriver varje rubrik i den här kunskapsbanken som en fråga, och lägger svaret i meningen direkt under. Det är ingen stilfigur, det är formatet.

Vad gör innehåll citerbart?

Tre saker utöver strukturen.

Källor. Ett påstående med en länk till primärkällan väger tyngre än ett utan, både för läsaren och för modellen som ska avgöra om sidan är att lita på.

Konkretion. “Det beror på” citeras aldrig. “Kontrollera att sitemapen listar samma adressform som canonical” citeras.

Och avsändare. Vem som skrivit texten, med vilken erfarenhet, är en signal både Google och AI-verktygen väger in. Det är samma E-E-A-T som alltid, fast med högre insats.

Vilka format blir citerade oftast?

Jämförelser, i särklass. Frågor av typen “X eller Y” är precis vad folk ställer till en AI, och en tabell som ställer alternativen mot varandra är det enklaste en modell kan återge. Definitioner och steg-för-steg-gångar kommer därnäst.

Det är skälet till att jag lagt tabeller i inläggen där två alternativ ställs mot varandra, till exempel i SEO eller Google Ads. En ordlista fyller samma funktion på begreppsnivå, vilket är därför SEO-ordlistan är uppmärkt så att varje begrepp går att hämta för sig.

Behöver jag en llms.txt?

Nej, men den kostar nästan ingenting. Filen är ett förslag på standard, beskriven på llmstxt.org, som ger AI-verktyg en kort karta över sajten i ren text.

Google säger uttryckligen att den inte krävs för deras AI-funktioner. Andra verktyg läser den när den finns. Jag har lagt en på den här sajten, tillsammans med en variant där varje inlägg finns som ren markdown, just för att se vad det ger. Det är experimentellt, och jag tänker inte påstå mer om det än så.

Viktigare är att inte stänga ute botarna. Kontrollera vad din robots.txt säger om GPTBot, PerplexityBot och Google-Extended. Blockerar du dem kan de inte citera dig, hur bra innehållet än är.

Var börjar jag?

Ta din viktigaste sida och läs första stycket för sig. Besvarar det rubrikens fråga rakt ut, eller värmer det upp? Går det att klippa ut och förstå ensamt?

Gör om det stycket först. Sedan rubrikerna till frågor, sedan en tabell där du jämför något. Det är tre kvällar arbete och det är grunden i alltihop.

Ämnesstrukturen runt sidorna finns beskriven i semantisk SEO, och konsekvenserna av Googles egna AI-svar i AI Overviews. Den här typen av genomgång ingår också i mitt arbete som SEO-konsult.